Klockan är 12 och jag sitter här och skriver, är lite trött eftersom vi var på "Båten" igår och med våra arbetstider kommer man dit sent och kommer sällan hem innan 3.
När Leo och jag satt och åt slappfrukost (som brukar sträcka sig till 11.20) så kom servitören fram:
"So you´re free today?"
"No we do like this everyday.."
Man skäms nästan över att ha det så bra.
Igår låg vi på stranden hela förmiddagen och solade och badade, sjukt jobbig vardag, haha.
Nu har vi bara 12 dagar kvar här och ärligt talat känns det väldigt bra, man känner sig väldigt klar här nu.
Det är en otroligt vacker plats och allt är super, men vi har liksom gjort allt man kan göra här och det ska bli skönt att komma till ett ställe där det inte tar minst 1,5 timme för att komma till närmsta köpcentrum.
Sen längtar jag hem också, det måste jag tyvärr säga. Även om jag vill vara oberoende och inte bry mig om att jag är borta från familj och vänner så har jag märkt att jag inte är sådan som person alls.
Jag saknar alla jättemycket när jag inte kan vara med dem.
Vi pratar mycket om vad vi ska göra när vi kommer hem, de tre veckor vi är hemma, och mycket handlar om mat, haha.
Vi sitter och listar saker vi ska äta när vi kommer hem som; lösgodis, köttbullar, lingonsylt, gröt, svenskt bryggkaffe etc. Ebbas meny var Sushi och Taco, det var det hon längtade mest efter att äta hemma - väldigt svenskt ;)
Jag kommer gå upp 100 kilo för jag kommer fika till förbannelse om jag känner min familj och släkt rätt.
Den här underbara bilden kommer från min, Ludde och Leos totalt misslyckade Sunnybeach-tripp, den var så dålig att det blev roligt. Vi åkte efter showen och hittade inte hotellet när vi väl kom fram, första drinken på kvällen tog vi 03.30 på ett ställe vi tyckte sög. Vi garvade åt situationen och det bästa på kvällen var nog kakorna vi hittade i slutet kl. sex på morgonen. Dagen efter hade vi väldigt trevligt iaf, såg på 5D bio med ganska kass kvalitet, det är därför vi ser så badass ut.
Vi har jävlats lite med varandra när vi fått chans.
Under Ebbas eveningpresentation så säger hon "What´s that sound?! -It´s the Circus coming to town!" och vi skrattar alltid åt att det låter så överdrivet.
Så denna gång fyllde Annika och jag en ballong backstage och satte över en mick, (när man släpper ut luften låter det som en elefant) Annika lät som en apa och jag sjöng "circus melodin", mitt i Ebbas presentation. Detta var hon ju inte beredd på så hon fick kämpa hela presentationen för att inte spricka, Annika och jag garva så vi dog.
Eftersom Coco och Rajraj tagit mig med uniform, skor och allt och slängt mig i den allmänna poolen under "badleken" då jag endast skulle vara vakt och inte var beredd på detta överfall, så bestämde jag mig för att hämnas.
Så när Coco ska ta massa vatten i munnen och spotta ut det två gånger så ersatte vi det vanliga vattnet med starkt saltvatten. Vi tjejer smög ut i publiken och såg hans chock när vattnet smakade skit, att han sedan skulle göra det igen var helt underbart roligt då man såg hans min hur äckligt han tyckte det var. Han tittade ont på oss då han förstod vem som låg bakom det, men hade också lite svårt att hålla masken. Jag vred mig i skrattplågor.
När Leo och jag satt och åt slappfrukost (som brukar sträcka sig till 11.20) så kom servitören fram:
"So you´re free today?"
"No we do like this everyday.."
Man skäms nästan över att ha det så bra.
Igår låg vi på stranden hela förmiddagen och solade och badade, sjukt jobbig vardag, haha.
| Här kan man vá |
Nu har vi bara 12 dagar kvar här och ärligt talat känns det väldigt bra, man känner sig väldigt klar här nu.
Det är en otroligt vacker plats och allt är super, men vi har liksom gjort allt man kan göra här och det ska bli skönt att komma till ett ställe där det inte tar minst 1,5 timme för att komma till närmsta köpcentrum.
Sen längtar jag hem också, det måste jag tyvärr säga. Även om jag vill vara oberoende och inte bry mig om att jag är borta från familj och vänner så har jag märkt att jag inte är sådan som person alls.
Jag saknar alla jättemycket när jag inte kan vara med dem.
| Hur galet söta är inte dessa katter som bor på hotellet!? Får mig att sakna min egna ännu mer! |
Vi pratar mycket om vad vi ska göra när vi kommer hem, de tre veckor vi är hemma, och mycket handlar om mat, haha.
Vi sitter och listar saker vi ska äta när vi kommer hem som; lösgodis, köttbullar, lingonsylt, gröt, svenskt bryggkaffe etc. Ebbas meny var Sushi och Taco, det var det hon längtade mest efter att äta hemma - väldigt svenskt ;)
Jag kommer gå upp 100 kilo för jag kommer fika till förbannelse om jag känner min familj och släkt rätt.
Den här underbara bilden kommer från min, Ludde och Leos totalt misslyckade Sunnybeach-tripp, den var så dålig att det blev roligt. Vi åkte efter showen och hittade inte hotellet när vi väl kom fram, första drinken på kvällen tog vi 03.30 på ett ställe vi tyckte sög. Vi garvade åt situationen och det bästa på kvällen var nog kakorna vi hittade i slutet kl. sex på morgonen. Dagen efter hade vi väldigt trevligt iaf, såg på 5D bio med ganska kass kvalitet, det är därför vi ser så badass ut.
| En bedrövad Leo, haha. |
Under Ebbas eveningpresentation så säger hon "What´s that sound?! -It´s the Circus coming to town!" och vi skrattar alltid åt att det låter så överdrivet.
Så denna gång fyllde Annika och jag en ballong backstage och satte över en mick, (när man släpper ut luften låter det som en elefant) Annika lät som en apa och jag sjöng "circus melodin", mitt i Ebbas presentation. Detta var hon ju inte beredd på så hon fick kämpa hela presentationen för att inte spricka, Annika och jag garva så vi dog.
Eftersom Coco och Rajraj tagit mig med uniform, skor och allt och slängt mig i den allmänna poolen under "badleken" då jag endast skulle vara vakt och inte var beredd på detta överfall, så bestämde jag mig för att hämnas.
Så när Coco ska ta massa vatten i munnen och spotta ut det två gånger så ersatte vi det vanliga vattnet med starkt saltvatten. Vi tjejer smög ut i publiken och såg hans chock när vattnet smakade skit, att han sedan skulle göra det igen var helt underbart roligt då man såg hans min hur äckligt han tyckte det var. Han tittade ont på oss då han förstod vem som låg bakom det, men hade också lite svårt att hålla masken. Jag vred mig i skrattplågor.
| Oh, ja - jag har en glittrande rosett i håret och glittrar som en vandrande julgran! |

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar